Ny arbetsgrupp kring arkitekturella förmågor

Iasa har definierat olika arkitektroller men hur ska de arbeta ihop? Bör det inte finnas arkitekturprocesser och linjefunktioner för att det ska fungera? Hur ska man se till att man har en gemensam målbild? Hur ska man kvalitetssäkra arbetet?

Iasa har en ambition att ta fram ett liknande dokument som ”IASA’s rekommenderade arkitektroller” som behandlar hur man i en svensk kultur skapar ”arkitekturell förmåga”. Detta dokument kan behandla frågor såsom;

  • Hur formuleras de arkitekturella frågorna i organisationen
  • Hur tar man fram arkitekturen
  • Hur fattar man arkitekturella beslut, och i vilken form
  • Hur sker kvalitetsgranskningen
  • · ..

Tanken är att detta dokument ska tas fram på samma sätt som ” IASA’s rekommenderade arkitektroller”. Detta innebär att du kan anmäla ditt intresse att delta i en grupp som tar fram dokumentet. I gruppen kan vi tex göra fallstudier där vi jämför hur några organisationer arbetar med arkitektur. Gruppen kommer att samverka vid fysiska möten, via Skype, Linkedin etc beroende på deltagarnas önskemål. Det är dock viktigt att ditt deltagande inte ska vara beroende var du bor i Sverige.

Intresseanmälan sker till Per-Erik Padron per-erik.padron@perago.se
Kontaktperson: Lottie Aderinne Lottie.aderinne@vilante.se

Spelar det någon roll vad vi säger?

image

Spelar det någon roll vad vi säger? Spelar det någon roll vilka ord vi använder? Det gör det förstås. Men om olika ord betyder samma sak? Vilka egenskaper är det då som avgör om vi skall använda det ena eller det andra ordet? Jonas Öhrn på Länsförsäkringar, frågade IASA varför vi använder ordet  ’arkitekturell’ och inte ’arkitektonisk’ i ’Arkitektroller 2012’. IASAs styrelse funderade över frågan, offrade lite bandbredd och relaterar här vad vi kom fram till.

Det flesta har nog stött på ordet arkitekturell, förmodligen i IT-sammanhang och förmodligen innan det dök upp i Arkitektroll-dokumentet. Svenska Språkrådet fick samma fråga som Jonas ställde redan 20031. I sin tidskrift ’Språkvård’ svarade de sammanfattningsvis att ’arkitektonisk’ är det enda etablerade adjektivet till arkitektur och därför bör användas. Bör användas, alltså. Språk förändras och Språkrådet motiverar därför sitt svar genom att redogöra för flera aspekter av de två orden. De konstaterar att arkitektur har överförts från traditionell byggarkitektur till många andra områden, däribland IT-världen och att ord som arkitektur och arkitektonisk kan användas brett och med många nyanser. Användbara ord alltså. Varför det nya ordet finns går Språkrådet inte in på, de konstaterar bara att det inte finns något starkt skäl att frångå det etablerade ’arkitektonisk’.

I svenskan är ’arkitekturell’ än så länge ett inofficiellt ord och finns varken med i SAOL eller SAOB2. Inte ännu. ’Arkitektonisk’ finns däremot med och SAOB anger när det debuterade i svenska språket, vilket var år 1818, i boken ’Minnen från Tyskland och Italien’ en reseskildring av Per Daniel Amadeus Atterbom3. Grundordet, ’architekton’ är mycket äldre, från antikens grekiska och betyder ungefär ’mästerbyggare’. Det visste nog Atterbom när han färdades genom Europa och beundrar arkitektur med referenser till antikens Athen och tar med sig ordet hem till Sverige. SAOB anger också att ordet kolmmer från franska, tyska och även engelskans ’architectonic’. ’Arkitektonisk’ användes från början , liksom Atterbom gjorde, för att skildra kvaliteter kring byggnader och byggnadskonst men mot mitten och slutet av 1800-talet antog ordet de mera abstrakta nyanser som Språkrådet också var inne på, för att beskriva kvaliteter kring exempelvis litteratur.

Så var kommer då ’arkitekturell’ ifrån? Ganska säkert är det en direktöversättning av engelskans ’architectural’ och ganska säkert är det vi inom IT som hittat på det. Som vanligt aldrig riktigt nöjda med vad som finns och så här långt också de enda som verkar använda det. I engelskan används ’architectural’ både i traditionell betydelse och inom IT-sammanhang. En snabb sökning visar också att det ordet är mycket vanligare förekommande än det ursprungliga ’architectonic’, utvecklingen i engelskan verkar alltså gå mot att detta ord av någon anledning minskar i betydelse. Kanske för att det har en mera teknisk nyans medan ’architectural’ handlar mera om ’design and art’. Skillnaden mellan de två orden på engelska är dock diffus, så den svenska direktöversättningen reflekterar nog bara hur ordet används inom engelskan, utan värdering av innebörd.

Behövs det då ett nytt ord? Ja, skall språket förändas så bör det finnas ett värde och ett syfte med att lyfta in ett nytt ord. Särskilt när det redan finns ett etablerat begrepp.  Ordet ’messa’ 4, som är en annan försvenskning, har förmodligen vunnit spridning eftersom det är ett enkelt och bra ord som växt fram ur ett naturligt behov. Andra ord behövs inte. Trots ihärdiga försök från vissa håll har exempelvis ordet ’mikrostyrkrets’ aldrig vunnit någon större spridning. Tur är väl det, eller kanske är det mera sunt förnuft. Direktöversättningar som fungerar överlever förmodligen av egen kraft, som ordet hårddisk. I andra fall kan det fungera att översätta halvvägs, som med ’cloudlösning’ eller så används både den engelska och svenska varianten jämsides, som ’directory’ och ’katalog’.

Men det kan också finnas djupare aspekter. Språkrådet nämner mot slutet av sitt svar en intressant sak. Den går ut på att om vi inom IT använder ’arkitekturell’, så klingar det förmodligen underligt i öronen på alla andra, utanför branschen. Det låter ju som en motsägelse, men kanske finns det en mening just i ovanan av ordet? Genom att använda ord och begrepp kan vi närma oss eller fjärma oss från andra grupper eller företeelser. Genom att använda ’arkitekturell’ så skulle vi därför kunna uppnå ett syfte; att fjärma oss från rötterna inom byggnadsarkitektur och bilda en egen definition på vad arkitektur är. Vi skulle isåfall behålla den grundläggande betydelsen och den positiva värdeladdningen av ordet, men markera att det berör ett eget område, IT-arkitektur.

En annan aspekt, ännu mera diffus, rör stilnivå. ’Arkitektonisk’ kanske är alltför stramt för oss i branschen. ’Arkitektonisk’ är ett ord för att beundra höga valv och strikta kolonner, ett ord som skall eka när det uttalas. ’Arkitekturell’ passar kanske helt enkelt bättre på Powerpoints i en dämpad sal på en IT-konferens.

Med det sagt tar IASA inte ställning för det ena eller det andra ordet. I arkitekturbeskrivningarna kommer dock ordet ’arkitekturell’ att stå kvar. Nästan hundra år efter ’arkitektonisk’ är det kanske också  läge för ordet att få komma med i SAOB. Kanske blir då också den officiella debuten just IASAs ’Svenska Arkitektroller’.

IASA Sverige via Mats Andreasen 

 

Referenser:

– (1) Språkvård, nummer 2/2003 sid 20.

– (2) SAOB var 2010 mot slutet av bokstaven ’T’ och beräknade vara klara med hela alfabetet runt 2017. http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/manadens-uppsats/manadens-uppsats-oktober-2011/

– (3) Atterbom, ’Minnen från Tyskland och Italien’: http://www.svenskaakademien.se/publikationer/svenska_klassiker/b835d098-e5a9-49f1-a352-670f1b92a130

– (4) Om vardagsord, nyord och protologism: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fickla

Nya IT-arkitektroller ifrån IASA Sverige

2007 publicerade IASA Sverige de svenska rekommenderade IT-arkitektrollerna. Dessa roller har med tiden blivit någon av en de-facto standard på många svenska företag och används t.ex. av arbetsförmedlingen för att klassificera IT-arkitektroller. Det har nu gått 5 år sedan den första versionen och IASA Sverige har arbetat en lång tid med att ta fram nya omarbetade roller och det är otroligt roligt att vi idag kan publicera resultatet av en nästan två år lång process.

Som alla förstår så är det ingen enkel uppgift – det finns många olika synsätt på vad som skall ingå i rollerna och det går aldrig att hitta en beskrivning som kommer passa alla. Ambitionen har dock varit att hitta de roller som bäst beskriver verkligheten, tar höjd för framtiden och samtidigt hamnar närmare de internationella IASA rollerna. Vilket vi tror att vi lyckats med.

På många sätt har det varit en unik process och vi vill passa på att ge lite bakgrund till hur arbetet gått till.

Under 2010 så påbörjde vi ett tjugotal öppna diskussioner på LinkedIn för att samla in feedback inför de nya rollerna. Diskussionerna pågick under många månader och blev input till en arbetsgrupp öppen för intressenter och som började sitt arbete under 2011 under ledning av Dick Klingemo (då vid ForeFront) och som senare togs över av Jonas Toftefors ifrån Centiro. Under 2011 till 2012 pågick det ett antal arbetsmöten för att få fram grunden till de nya arkitektrollerna som nu finns den nya rekommendationen och dessa gick under 2012 ut på remissrunda till olika intressenter i Sverige som Dataföreningen, KTH etc..

En draft publicerades sedan i April 2012 inför ITARC konferensen och det slutliga dokumentet publicerar vi alltså idag.

IASA vill passa på att tacka alla de personer som lagt ner en mycket stor tid på möten, reviews, underlag och diskussioner för att få fram detta dokument och speciellt vill vi passa på att tacka:

  • Jonas Toftefors, Centiro, certifierad CITA-P
  • Anders Larsson, Softronic
  • Annelie Wiberg, IRM
  • Eva Kammerfors, Cordial
  • Kerstin Jonsson, IRM
  • Per-Erik Padrón, Perago, certifierad CITA-P

Dokumentet finns nu publicerat här

//IASA Styrelsen

Draft av IASA arkitektroller 2.0

imagePå ITARC 2012 kommer vi presentera de nya rekommenderade IT-arkitektrollerna i Sverige.

Vi är glada att redan nu kunna publicera en draft av det uppdaterade dokumentet ifrån 2007.

 

  • Läs igenom
  • Kommentera på LinkedIn eller kom till ITARC och kommentera

På ITARC 2012 kommer vi ha en öppen stol i den avslutande debatten som vem som helst kan gå och sätta sig i.


Arkitektroller 2.0 – draft

http://www.iasa.se/wp-content/uploads/2012/04/Draft-Arkitektroller-20121.pdf