Spelar det någon roll vad vi säger?

image

Spelar det någon roll vad vi säger? Spelar det någon roll vilka ord vi använder? Det gör det förstås. Men om olika ord betyder samma sak? Vilka egenskaper är det då som avgör om vi skall använda det ena eller det andra ordet? Jonas Öhrn på Länsförsäkringar, frågade IASA varför vi använder ordet  ’arkitekturell’ och inte ’arkitektonisk’ i ’Arkitektroller 2012’. IASAs styrelse funderade över frågan, offrade lite bandbredd och relaterar här vad vi kom fram till.

Det flesta har nog stött på ordet arkitekturell, förmodligen i IT-sammanhang och förmodligen innan det dök upp i Arkitektroll-dokumentet. Svenska Språkrådet fick samma fråga som Jonas ställde redan 20031. I sin tidskrift ’Språkvård’ svarade de sammanfattningsvis att ’arkitektonisk’ är det enda etablerade adjektivet till arkitektur och därför bör användas. Bör användas, alltså. Språk förändras och Språkrådet motiverar därför sitt svar genom att redogöra för flera aspekter av de två orden. De konstaterar att arkitektur har överförts från traditionell byggarkitektur till många andra områden, däribland IT-världen och att ord som arkitektur och arkitektonisk kan användas brett och med många nyanser. Användbara ord alltså. Varför det nya ordet finns går Språkrådet inte in på, de konstaterar bara att det inte finns något starkt skäl att frångå det etablerade ’arkitektonisk’.

I svenskan är ’arkitekturell’ än så länge ett inofficiellt ord och finns varken med i SAOL eller SAOB2. Inte ännu. ’Arkitektonisk’ finns däremot med och SAOB anger när det debuterade i svenska språket, vilket var år 1818, i boken ’Minnen från Tyskland och Italien’ en reseskildring av Per Daniel Amadeus Atterbom3. Grundordet, ’architekton’ är mycket äldre, från antikens grekiska och betyder ungefär ’mästerbyggare’. Det visste nog Atterbom när han färdades genom Europa och beundrar arkitektur med referenser till antikens Athen och tar med sig ordet hem till Sverige. SAOB anger också att ordet kolmmer från franska, tyska och även engelskans ’architectonic’. ’Arkitektonisk’ användes från början , liksom Atterbom gjorde, för att skildra kvaliteter kring byggnader och byggnadskonst men mot mitten och slutet av 1800-talet antog ordet de mera abstrakta nyanser som Språkrådet också var inne på, för att beskriva kvaliteter kring exempelvis litteratur.

Så var kommer då ’arkitekturell’ ifrån? Ganska säkert är det en direktöversättning av engelskans ’architectural’ och ganska säkert är det vi inom IT som hittat på det. Som vanligt aldrig riktigt nöjda med vad som finns och så här långt också de enda som verkar använda det. I engelskan används ’architectural’ både i traditionell betydelse och inom IT-sammanhang. En snabb sökning visar också att det ordet är mycket vanligare förekommande än det ursprungliga ’architectonic’, utvecklingen i engelskan verkar alltså gå mot att detta ord av någon anledning minskar i betydelse. Kanske för att det har en mera teknisk nyans medan ’architectural’ handlar mera om ’design and art’. Skillnaden mellan de två orden på engelska är dock diffus, så den svenska direktöversättningen reflekterar nog bara hur ordet används inom engelskan, utan värdering av innebörd.

Behövs det då ett nytt ord? Ja, skall språket förändas så bör det finnas ett värde och ett syfte med att lyfta in ett nytt ord. Särskilt när det redan finns ett etablerat begrepp.  Ordet ’messa’ 4, som är en annan försvenskning, har förmodligen vunnit spridning eftersom det är ett enkelt och bra ord som växt fram ur ett naturligt behov. Andra ord behövs inte. Trots ihärdiga försök från vissa håll har exempelvis ordet ’mikrostyrkrets’ aldrig vunnit någon större spridning. Tur är väl det, eller kanske är det mera sunt förnuft. Direktöversättningar som fungerar överlever förmodligen av egen kraft, som ordet hårddisk. I andra fall kan det fungera att översätta halvvägs, som med ’cloudlösning’ eller så används både den engelska och svenska varianten jämsides, som ’directory’ och ’katalog’.

Men det kan också finnas djupare aspekter. Språkrådet nämner mot slutet av sitt svar en intressant sak. Den går ut på att om vi inom IT använder ’arkitekturell’, så klingar det förmodligen underligt i öronen på alla andra, utanför branschen. Det låter ju som en motsägelse, men kanske finns det en mening just i ovanan av ordet? Genom att använda ord och begrepp kan vi närma oss eller fjärma oss från andra grupper eller företeelser. Genom att använda ’arkitekturell’ så skulle vi därför kunna uppnå ett syfte; att fjärma oss från rötterna inom byggnadsarkitektur och bilda en egen definition på vad arkitektur är. Vi skulle isåfall behålla den grundläggande betydelsen och den positiva värdeladdningen av ordet, men markera att det berör ett eget område, IT-arkitektur.

En annan aspekt, ännu mera diffus, rör stilnivå. ’Arkitektonisk’ kanske är alltför stramt för oss i branschen. ’Arkitektonisk’ är ett ord för att beundra höga valv och strikta kolonner, ett ord som skall eka när det uttalas. ’Arkitekturell’ passar kanske helt enkelt bättre på Powerpoints i en dämpad sal på en IT-konferens.

Med det sagt tar IASA inte ställning för det ena eller det andra ordet. I arkitekturbeskrivningarna kommer dock ordet ’arkitekturell’ att stå kvar. Nästan hundra år efter ’arkitektonisk’ är det kanske också  läge för ordet att få komma med i SAOB. Kanske blir då också den officiella debuten just IASAs ’Svenska Arkitektroller’.

IASA Sverige via Mats Andreasen 

 

Referenser:

– (1) Språkvård, nummer 2/2003 sid 20.

– (2) SAOB var 2010 mot slutet av bokstaven ’T’ och beräknade vara klara med hela alfabetet runt 2017. http://www.biblioteksforeningen.org/fakta-om-bibliotek/manadens-uppsats/manadens-uppsats-oktober-2011/

– (3) Atterbom, ’Minnen från Tyskland och Italien’: http://www.svenskaakademien.se/publikationer/svenska_klassiker/b835d098-e5a9-49f1-a352-670f1b92a130

– (4) Om vardagsord, nyord och protologism: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fickla